-Hej, Hanna. Tar i hand och man får ropa i örat för musiken är hög.
-HON KALLAS HAJEN, skriker han med och ser ut som en :Dgubbe, på riktigt. Jag uppskattar hans stora flin så mycket när han fångar upp när jag står ensam på trånga mörka dansgolvet, han presenterar och drar in mej i hela gemenskapen
Och sen efteråt sitter vi och väntar på någon.
-Maria är ju -94, visste du det. Juste, Hanna också. Men Maria du är ju rik.
Han nyper mej i sidan
-Hajen är bara cool.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar