15.Grå bambuhaj

Jag ville ha utsikten. Gick högst upp på berget och satte mej på en bänk. Man ser så långt därifrån. Det var kallt om rumpan och mamma säger alltid att man kommer få urinvägsinfetion, men hursomhelst. Satt där en stund. Rakt fram såg man ut över sjön, efter sjön mörka öar med bara skog. Allt var grått men så jäkla fint. Jag hade gått dit för att jag ville se vattnet men allt var ju is förstås, dumt av mej. Till vänster var alla hus och dom gav ett så coolt ljus, det såg mjukt ut. Och mittemellan stog det en stor gran som utgjorde värsta gränsen, ett svart sträck. Vackra hus eller vacker natur, vackert ljus eller vacker dimma. Man kunde inte titta på båda samtidigt. Och det kändes som en metafor, men jag kunde inte komma på för vad. Så jag gick hem igen.